lördag 18 maj 2013

Gasen i botten

Lagen om all jävlighet när man lägger om sina kostvanor 
är att man konstant går omkring med huvudvärk 
och känner sig smått hungrig hela tiden.


Fast på något sätt är det värt det ändå, för jag vet att det bara är tillfälligt. Dessutom har det gett bra utslag på både vågen och måttbandet. Minus 3 kilo på vågen sedan senast och 5 kilo totalt. Måttbandet visar minus 5 centimeter sedan senast och 9 centimeter totalt. Kalasnöjd! Men utslaget för humöret har varit allt annat än bra kan jag lova. Jisses, jag har börjat förstå hur ett världskrig startar under de här tio dagarna. Tänk om jag skulle sluta snusa nu också? Då skulle inte jorden finnas kvar i solsystemet.

Om man bortser från den konstanta huvudvärken så mår jag trots allt bättre. Främst så märker jag det på att jag inte har lika stora problem med magkatarren längre. Kommer inte alls som någon överraskning. Jag har varit fullt medveten om att jag stoppat i mig alldeles för mycket skit. Mängden socker ska vi inte ens prata om. Det är så att man nästan skäms över sig själv.

Det känns riktigt skönt att vara igång med de här förändringarna. Jag har tidigare inte hittat något bra tillfälle att börja. Det blev lite som när jag bestämde mig för att sluta röka förra vintern. Det kom en dag där jag bara kände att nu får det räcka och så blev det. Just det tillfället är det absolut bästa tillfället istället för "om en vecka". Så gasar jag vidare på min väg mot mål.

Idag har jag även börjat att på allvar ta med träning. Tog mig en promenad innan åska och regn kom på besök. Var galet kvavt i luften, men riktigt skönt ändå. Prövade till och med att jogga lite för att se hur mitt knä beter sig och det gick faktiskt riktigt bra, så det kommer bli mer av det.


2 kommentarer:

Lille Skutt sa...

Inte för många förändringar på en gång för då finns risken att du inte orkar med eller åker på ett bakslag. Fast du är en smart tjej så det har du redan koll på? ;-)

Nettish sa...

Det har jag absolut koll på. Jag tar ett steg i taget. Ibland två, men bara om jag känner att det inte blir för mycket på en gång.