Den här helgen ska jag bygga säng. Köpte en ny ram förra helgen av ett par vänner för en billig peng. Ska bli skönt att byta ut den jag har. Dels behövs det och dels så vill jag inte ha den gamla kvar då jag köpte den i samband med att jag träffade fd sambon och allt som påminner om honom stör min vardag. Nu fem år senare så är det bara ett par lampor som jag fick av honom i julklapp kvar till allt är helt utbytt. Riktigt härlig känsla.
På tal om honom, så har han tydligen blivit lämnad. Hon tog ungen och stack. Gissar på att vi alla tillslut får vad vi förtjänar, även om det är surt att ett barn ska komma i kläm för hur vi vuxna beter oss mot varandra. Det är egentligen allt jag har att säga om det. För om sanningen ska fram så bryr jag mig inte så mycket om vad som händer i hans liv eller hur han mår. Jag är bara mån om att han även i framtiden låter mig vara ifred.
Jag är inte rädd. Det är inte det jag säger, men jag har börjat känna en viss harmoni i kroppen som jag helst inte vill ska bli ruckad på. Plus att jag är trött på gamla, bittra ex som ska fucka upp livet för andra bara för att livet inte alltid är på deras sida och före detta flickvänner är av någon konstig anledning alltid i skottlinjen när det händer. Märkligt det där egentligen, hur tankegångarna rör sig i bitterheten. Fast det kanske är det som är bitterhetens livslåga. Att bryta ner dem som mår bra för att själv må bättre på något falskt vis.
Men som sagt. Jag är inte rädd, för jag bestämde mig för länge sedan att sluta vara rädd och eftersom den tanken funkat alldeles utmärkt tidigare så tänker jag fortsätta leva så. Numera tänker jag inte heller låta honom komma åt mig, så är det bara. Jag har lärt mig något värdefullt på resan tillbaka.
Nej, helg, harmoni och bygga säng var det ja. Inte gröta in huvudet i massa gammalt skit. Jag återkommer kanske när jag är sur på att jag inte är händig nog att sätta ihop en sängram. Ni vet, då när harmonin är som bortflugen för en stund. ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar