Vi träffades vid universitetet för en promenad. Verkade som en smart idé att träffas där, men det visade sig blir lite mer snurrigt än var tanken var. Universitetet är aldrig så stort som det kan vara när man ska försöka hitta någon. Dessutom ännu svårare när man knappt vet hur människan ser ut. Fast vi hittade varandra tillslut.
Vi tog en promenad runt universitetet och även en sväng omkring studentbostäderna vid campus. Pratade. Om studentlivet förstås, men även om andra saker. Luften blev kallare och kallare och efter en timme bet kylan ganska ordentligt i kinderna. För honom var det nog värre eftersom han inte riktigt var klädd för en längre promenad i den kalla luften. Så vi sa hej då och han åkte tillbaka till Köping och jag gick i rast takt upp för backen för att återfå kroppstemperaturen.
Mina intryck av träffen. Trevligt. Avslappnat. Enkelt. En timme säger inte så mycket mer om en människa egentligen. Jag var väl kanske inte i min bästa form heller. Hade väl en del andra saker som störde mina tankar dessutom, men jag var inte heller speciellt ofokuserad. Det enda som verkligen tog bort mitt fokus var väl kylan fastän jag var bra klädd. Det blir trots allt ändå kallt tillslut.
Om det blir någon mer träff? Tja, vi får väl se. Beror helt på hur det utvecklar sig framöver. Jag kan väl helt ärligt säga att jag inte direkt känner någon brinnande längtan över att få träffa honom igen, men som sagt en timme. En timme säger inte så mycket om en annan människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar