Vill att det ska få vara fint en dag eller två innan kaoset börjar igen, men mitt i all energi bara händer något. Luften går ur mig och kvar finns ingenting av all energi som fanns två sekunder senare. Sätter mig på sängkanten och bara gråter. Gråter för att det aldrig känns som att tiden räcker till, för att tröttheten bara växer sig starkare och för att inget känns kul.
Hur kan det gå så fort?
Egentligen.
Har inte gjort något av allt det där jag skulle ha gjort. Ingenting. Jag har tittat på disken, tittat på allt skräp, tittat på tvätten som ska vikas och sorterat tvätten som ska tvättas och jag tog på mig ytterkläderna för att dra iväg och handla. Men jag kom aldrig till skott. Nu är jag där jag började allt, i sängen, och har bara lust med att dra täcket över huvudet, lyssna på emo-musik och tycka synd om mig själv. Inte för att det skulle kännas ett dugg bättre eller göra någon skillnad, men för att det kanske behövs.
Ska i alla fall försöka hitta tillbaka till något som kallas för ork, kliva ur misären och ta mig till affären innan de stänger. Känns kanske lite bättre inför morgonens "nu tar vi nya tag". Skulle vilja färga håret också, men det får nog bli ett projekt för söndagen bland allt annat to do, eftersom jag verkligen skulle behöva hitta någon som kan hjälpa mig med det. Inte lika lätt en lördagkväll bland människor som tycker att halloween känns som en svensk tradition.
En sista sak.
Det sägs att två är bättre än en.
Det gäller inte när det handlar om bråkande datorer.
2 kommentarer:
Hej
Väldigt jobbigt när orken bara försvinner o inte vill komma tillbaka. Ingen jämförelse men de flesta av oss hamnar i riktiga svackor. Ge något råd som passar dig är ju svårt men för min del så har det varit att tvinga iväg mig själv att träna. De är något jag tycker är roligt och jag vet också att det ger mig energi. Man måste dock ge sig själv lite tid till att hela ihop, går inte att tvinga sig själv till att må bättre på ett ögonblick.
Du kommer att må bättre, de får ta den tid det tar gäller bara att inte stressa sig själv. Lättare sagt än gjort men tiden hjälper det gäller bara att ha tålamod.
Hoppas du mår bättre snart
Det är svårt att låta det ta den tid det behöver ibland. Det är mer sällan jag hamnar i den där svackorna och jag har lättare att ta mig ur dem nu för tiden. Fast när de griper tag så gör dem det ordentligt och det är svårt att förbereda sig för när det ska komma.
Kram på dig!
Skicka en kommentar