Tuesday baby

Ey, lovers.
Nu är det snart helg.
High five!

Eller va?
Jag vet inte. Har bara massor av energi. Har inte en aning var den kommer ifrån eftersom min förbannade jävla magkatarr är tillbaka igen. Kul, kul, verkligen skit kul. Sådant ger bara vatten på min läkares kvarn angående att jag borde vara sjukskriven på heltid.

På tal om min läkare. Jag var ju där förra veckan och fick min halvtidsdiagnos. Eller något i den stilen. Jag tror att han kör smygterapi på mig. Med den menar jag att han ställer frågor som om han vore psykolog. Frågade honom om han tog extra för det, men han bara skrattade åt mig. Han fattar nog inte min ironi.

Fast han gillar mig fastän jag är en "olydig patient". Det enda som egentligen räddar mig från att åka på en heltidssjukskrivning just nu är min glädje och energi, så jag kör på lite extra. Endast för honom. Det verkar ju funka eftersom han alltid säger att vi kör en månad till och ser vad som händer. Undra om han i smyg hoppas på att jag ska bryta ihop så att han får rätt?

Nej, kanske inte. Men han är lite sneaky ibland. Tur att jag är värre än vad han är. Blir liksom en dragkamp oss emellan. Slutar i och för sig alltid med att han läxar upp mig angående medicinen jag slarvar med. Jävligt jobbigt att han har sådan fruktansvärt bra koll på mig. Går inte att fuska utan att jag blir slagen på fingrarna. Fast han vill mig bara väl. Så jag ler och verkar blond. Vadå, ska man äta medicinen?! Vilket trams! ^^

Tisdag idag ja. Inte speciellt nära till helg, men det lät ju i alla fall positivt. Det vill säga, jag försöker lägga av med gnället jag pysslat med typ hela sommaren. Ironin och bitskheten kommer jag inte lägga av med, men det är dags att sluta bete sig som om jag vore född i gnällstaden jag bor i. Hur det kommer att gå är väl dock en helt annan historia.

Men det är ju snart helg.
Är ni med ällerrrrrrrrrr?