Vi har inte samma mål

För ett par dagar sedan fick jag en fråga angående om jag någon gång har känt att jag skulle vilja byta liv med min yngre syster med tanke på att hon redan har allt det jag söker efter. Min spontana tanke var nej, men jag har faktiskt funderat på det där efteråt. Alltså om det någonsin funnits stunder då jag önskade att jag kunde byta liv med henne.

Alltså hela grejen med att byta liv skulle faktiskt betyda att hon då skulle få det liv jag lever. Och nej, jag önskar inte henne den smärta jag har upplevt. Vi står varandra för nära hon och jag för att jag någonsin skulle vilja att hon ska leva i det jag har levt i. Aldrig. Sedan finns det hur mycket som helst jag inte heller skulle vilja byta bort.

Men nu handlade frågan om mig och om jag skulle vilja ha hennes liv. Efter en tids fundering så har jag faktiskt kommit fram till att jag nog i grund och botten inte skulle vilja det. Kanske att jag skulle vilja ha bitar av det hon har, men jag lever ändock lika bra utan. Dessutom är det ju ingenting som jag inte skulle kunna få i mitt liv på eget bevåg. Det vill säga en utbildning och en karl som älskar mig för den jag är.

Jag och min yngre syster haft lite olika förutsättningar från grunden. Vi har dessutom olika mål och drömmar om vad vi vill ha ut av livet. Fast kärnan är den samma. Evig kärlek. Hon har alltid velat ha barn och gärna innan hon fyller 30 och det har hon ju lyckats med. Jag däremot har aldrig haft en längtan efter barn. Sa redan i tidig ålder att jag inte alls ville ha barn, men på senare år har jag istället sagt att jag inte vet och det var nog mycket för att jag fick två bonusbarn i mitt liv som virrade till det i huvudet på mig. Det jag har sagt är att jag absolut inte vill ha barn innan jag är 30 om jag över huvud taget ska ha barn och på den punkten har jag lyckats.

Utöver det så vet jag inte riktigt om det finns så mycket som skiljer våra liv åt egentligen. Visst hon har kärleken i sitt liv i form av en sambo och hon har en utbildning, men som sagt det är inget jag inte själv kan få. Mitt liv tog en vändning efter att jag kom ur ett samboförhållande och jag lärde mig mycket av det. Om mig själv och om livet som man gör med allt. Det är kunskap jag kommer bära med mig och bli starkare av. Sedan så har jag kärlek i mitt liv. Jag har min syster och hon är guld värd för mig. Vi delar mycket från förr med varandra. Hon lever också med ärr från dåtiden precis som jag gör.

Jag är faktiskt väldigt stolt över henne. Att hon har kommit dit hon vill och i slutänden är det även en vinst för mig. Om hon mår bra så orkar hon finnas där för mig när jag mår dåligt och tvärtom. Så nej, jag avundas inte min syster hennes liv även om våra liv ser olika ut i dagsläget.