Bloody fuckin' monday

Min lägenhet har gått från en städad kartongvärld till en kartongvärld i kaos. Jag tyckte att jag städade någon gång där i helgen, men det syns fan inte längre. Och så här ska jag tydligen ha det resten av veckan. Något som kommer bli sjukt intressant är besiktningen av min lägenhet som ska ske imorgon. Han kommer liksom inte komma längre än till dörröppningen utan styltor. Kanske ska ringa honom och tipsa om att ta med sig kikare.

Bilproblemet är löst. Finally! Vi hittade aldrig en bil med dragkrok, men en dragkrok med bil. Det är nämligen så här att de inte längre tillverkar bilar med tillhörande dragkrok. Däremot är det så att det är ett litet företag i Skåne som har börjat tillverka dragkrokar med bil. Fatta smart affärsidé! Ja, något ironisk är jag. Men bilproblemet är i alla fall löst.

Undra vad som skulle hända den dagen de får för sig att tillverka bilar utan ratt?

Från det ena till det andra...
Jag måste fan hitta mig ett annat jobb! Något som känns en liten smula mer inspirerande innan jag knäcks av på mitten. Dessutom har chefen kommit fram till den mindre briljanta idén att inte låta oss att gå ut och röka på fyra timmar. Kommer låta som en riktig bitterfitta i telefon de sista timmarna. Är inte ens helt säker på att han får lov att göra så, men jag kan ha fel. Ska snoka lite mer i det där. Och visar det sig att han får göra så så är det snus som gäller igen. Ingen kommer att stå ut med mig annars...

Vidare angående jobbet så kan man väl säga att det har varit lite kaos där den senaste tiden. Lite mycket som har hänt. Utan att gå in på detaljer så kan man väl säga att säljledningen inte är den samma och den som finns har fan ingen koll ens på vad folk heter eller hur länge vi har arbetat där. Känns mindre seriöst, men hej jag vet inte. Jag har aldrig ägt ett företag så det kanske är legitimt att ha det så. Och på allt det här så kan vi peppra lite med en sarkasm och nedlåtande ton så har vi en lyckträff på en arbetsplats som man helst inte vill vara på.

Ja, jag är lite bitsk idag om det är någon som undrar. Känner mig som en trotsig treåring med DAMP och ett stundande psykbryt. Allt är mest skit just nu, men det är inte riktigt så farligt egentligen. Det är bara det att det är måndag, jag är fortfarande lite orolig över den stundande flytten, har dåligt med pengar, trött på mitt oinspirerande arbete och behöver lite kuk.

Och deklarationen.
Finns inte jag längre eller?
Försvinner man bort i periferin när man fyller 30?
Något måste det vara eftersom jag verkar vara den enda som inte har fått sin!

Men förutom allt det så är det hur jävla bra som helst! ^^