Manligt/Kvinnligt

Jag totalt älskar vassa kommentarer, som när en kille på mitt jobb satt i lunchrummet med sin nya telefon. En Iphone i färgen rose. En tjej kommer in och sätter sig vid samma bord och påpekar killens telefon.

Tjej: Färgen rose alltså?
Kille: Jaaa?
Tjej: Manligt...
Kille: Ja. Vadå då? Kan inte en kille ha rosa eller?
Tjej: Jo, men det är ju inte så manligt.
Kille: Jag vet inte hur det är för dig, men för mig sitter inte min manlighet i färgen på telefonen. Inte min sexualitet heller.

Jag gillar den här typen av samtal. Bara att observera och se vad som händer. Det har alltid varit någonting fult med att vara kvinnlig. Inte bara för killar utan även för tjejer.

För min egen del så inser jag att jag är nog mer tjejig än vad jag själv har tänkt på. Kanske inte på mitt sätt att vara, men i mycket annat som exempelvis kläder och utseende om man nu ska mäta det på det sättet. Frågan är ju bara hur vi mäter var som är kvinnligt och vad som är manligt. Det könet jag har i mitt huvud är inte alls som någon annan ser mig. Oftast när jag säger att jag är mer av en pojkflicka än som en flickflicka så är det alltid någon som ska hävda att jag är väldigt tjejig, men vem bestämmer egentligen det?

Jag trivs mycket bättre med att umgås med killar för då får jag vara jag, utan att tänka på en massa normer som jag "måste" leva upp till. När jag drar mina skämt som slipper jag sitta och fundera på om det var för grovt eller om någon blev kränkt. Det är enklare för mig att bara vara jag utan att falla in i mina, för mig, tjejiga tänk. När jag umgås med tjejer så behöver jag umgås med andra tjejer som tänker jag som för att slippa att det ska bli en massa skitsnack, drama och förväntningar som man måste leva upp till. Däremot gillar jag att vara tjej och jag tycker tjejer som är flickflickiga är grymma. Jag kan älska att stå framför spegeln en hel dag och testa olika sminkningar. Tycker det är fantastiskt kul att leka med färger i håret, fixa mina naglar och klä mig i klackar.Och jag älskar att prata med andra som tycker det är minst lika roligt som jag tycker. Men. Det gör mig inte till en flickflicka bara för att någon annan anser att det är där gränsen går. Jag sätter mina egna gränser för vem jag är.

Vad spelar det för roll att en kille väljer en rosa färg på sin telefon?
Han tyckte att den var fin utav de färger som fanns att välja på. Av den anledningen tyckte jag att hans svar var helt klockrent. Lunchrummet var fullt med andra personer, både killar och tjejer, men han valde inte att skämta bort det. Istället sa han som det var och döda hela diskussionen huruvida rosa var manligt eller inte. Jag tycker det är starkt och så respektfullt. Han satte gränsen väldigt tydligt om vem han är.