En droppe i havet

Jag får en del kritik för att jag nyanserar hela pokervärlden med att alla som spelar blir fast i ett missbruk, vilket såklart inte är fallet. Givetvis finns det också många skickliga spelare som faktiskt kan leva rent ekonomiskt på sitt spelande. Dock är det så att antalet skickliga spelare som kan livnära sig på pokern är procentuellt liten i jämförelse med antalet personer som spelar. Dessutom spelar dessa personer inte heller om de pengar som de ska betala sin nästa hyra med utan med ett kapital de har vid sidan om dessa pengar.

Det ska också poängteras att det jag bloggar om inte är de skickliga spelarna, utan de som faktiskt faller in i ett missbruk. Ett missbruk där fler personer än den som spelar blir drabbade. Det är också viktigt att tänka på att jag inte fördömer någon utifrån sina val. Jag bloggar bara om mina egna erfarenheter och mina erfarenheter är en spelare med ett beroende, där det gick från att spela med ett kapital till att spela för pengar som egentligen inte fanns. Det kan med andra ord gå väldigt snabbt att både vinna och att förlora väldigt mycket pengar. Den som inte kan hantera det blir heller ingen skicklig spelare.

Min blogg handlar om beroendet, missbruket. Baksidan av spelandet. Det som står i skuggan av skickligheten, pengarna och glamouren. Just det där som vi helst inte vill prata om för att det är lite jobbigare och smutsigare. Men det borde inte vara så för det finns massor av människor som lider av spelmissbruk och därtill ännu fler som lider av ett medberoende och det är det som jag vill belysa. Inget annat. Det är som att man inte skulle kunna diskutera exempelvis sexmissbruk eller matmissbruk för att det faktiskt finns människor som har en sund relation till detta. Det är inte det sunda som behöver belysas för människor är så pass medvetna om att det finns sunda relationer. Vikten ligger vid att belysa det som man anser är skamligt att prata om för att göra det lättare för dessa personer och de som lever runt omkring.