Det hjälper inte ett dugg

När man som tjej talar om för en annan tjej att man har förlossningsskräck så slår det aldrig fel att att man får en riktigt hemsk berättelse presenterad för sig. Helst det allra värsta de någonsin hört eller själva varit med om. Allt från att en kvinna kämpat i dygn och slutar med ett akutsnitt som görs illa till att kvinnan spricker så sjukt mycket att hon inte kan sitta på ett år. Precis allt det där som är skräckscenarion man absolut inte vill vara med om. Och jag fattar helt ärligt inte varför man måste sitta och rada upp sådant för det hjälper inte på något sätt alls.

Varför finner man ett behov att berätta om det när personen redan har en skräck inför det? Det är ju inte på något sätt att få mig att vilja barn ännu mer. Snarare stärker det mitt beslut att jag aldrig lär vilja ha barn.

Det hade varit trevligt om någon någon gång hade kunnat berätta om en förlossning som går bra. Typ en förlossning där kvinnan inte känner någon smärta alls, det går på en timme och hon har alla lemmar och inre organ i behåll. Det hade hjälpt pyttelite mer faktiskt. Fast sådant kanske bara existerar i sagornas värld?

Och nej, jag är inte gravid!
Men jag får ofta frågan om jag vill ha barn och i det sammanhanget kommer det allt som oftast upp det faktum att jag inte skulle klara av en förlossning. Såvida jag inte kommer att hitta en karl som lovar att stå ut med min enorma ångest inför detta.