tisdag 29 mars 2011

Avstånd

Han satt allt oftare vid datorn och hon höll till, precis som vanligt, på skolan. Om hon var hemma skulle det ändå bli sura miner för att hon skulle behöva datorn. Hans poker var allt för honom och det tog mer och mer av hans tid. Distansen till varandra var ett faktum, fastän alla menade på att det inte hade med pokern att göra, utan det faktum att han skulle operera sig. Denna operation han var så nervös inför.

Efter operationen skulle han behöva all hjälp han behövde och hon lovade honom att finnas där. Hela deras sommar skulle handla om att vårda honom i hemmet, men hon gjorde det av kärlek för honom. Samtidigt tog hon hand om hemmet och barnen, dottern som knappt behövde någon tillsyn och sonen som gjorde som han ville. På allt det var det barnens mamma som hade gått från att hon inte skulle få vara omkring barnen till att mena på att hon borde fatta vilket ansvar hon tagit på sig, samtidigt som hon var mer elak än vanligt. Kallade henne för diverse nedsättande ord och han lät henne.

När hon bröt ihop, mitt under sommaren, fick han dåligt samvete och lovade henne att ta med henne på en resa utomlands när allt var över, då när han kunde ta hand om sig själv igen. Han kysste henne kind varsamt, något som numera inte höll till vanligheterna. Hon smälte inför hans sätt mot henne då hon mer än någonsin behövde hans kärlek. En resa innebar dock mer spelande under fler timmar av dygnet och när hon klagade använde han det mot henne genom att mena på att hon inte uppskattade det han gjorde för henne, så hon kvävde sin klagan.

Den hösten åkte de iväg till Turkiet, det land hon skulle kunna förälska sig i. De blev intima igen och näst intill nykära. Två veckor av hur det var från början. Han grät när han förklarade sin kärlek för henne och han stod upp för sin kärlek till henne. Och de hade sex med varandra igen, vilket de inte hade haft sedan ett halvår tillbaka. Hon ville aldrig släppa det de hade där och när hemfärden var ett faktum fick hon panikångest. Kunde knappt andas och hade svårt att samla sina känslor. Han höll om henne och lovade henne att det skulle bli bra när de kom hem igen. Han skulle spela mindre och börja sätta ner foten på allvar mot sonen och barnens mamma.

Det blev dock inte som han lovat, utan precis som vanligt. Om inte värre, då hela hans värld kretsade kring pokern. Hennes mående blev också allt sämre och hon föll ner i en depression. Hela den hösten och vintern kämpade hon med att komma tillbaka. Åt medicin och gick i terapi, men hon kunde inte förmå sig själv att berätta om kärlekens spelberoende. Hon vågade inte i rädsla för hur han skulle reagera.

Hemma bråkade de hela tiden. En gång var det så illa att hon faktiskt packade sina saker och bokade en biljett hem till Göteborg samma kväll. Då först fick han panik, grät och bad henne att inte lämna honom. Han famlade efter tabletterna han åt och hotade henne med att ta en överdos om hon åkte. Hennes enda tanke var barnen, att hon inte kunde göra så mot dem, så hon stannade. De pratade hela den kvällen och kom fram till att det var bäst att de bodde ifrån varandra ett tag och gemensamt sökte de efter en lägenhet till henne och fann en, ett par hundra meter ifrån deras gemensamma. Inflytten var nästkommande månad och hon hoppades. Hoppades att avståndet emellan dem skulle minska genom att skapa ett naturligt avstånd emellan dem.

Så hon flyttade ifrån honom...


Inga kommentarer: