lördag 31 juli 2010

Ingenting

Blicken. Det var blicken som avslöjade om det som skulle komma. Allt runt omkring dem förändrades. Gick så fort, men ändå så långsamt. Hon kände alla lukter, hörde varje andetag och minsta lilla ljud. Så tydligt, samtidigt så långt borta.

Hon fick lära sig vad kärlek var. Tydligare än så kunde han inte bli. Först blev allt så suddigt och sedan såg hon allt mer klart än någonsin. Han ville bara få henne att förstå hur mycket hon betydde för honom. Att han sedan gjorde det på sitt sätt hade ingen större betydelse för honom. Det var hon som inte förstod, som inte ville se.

Hans kärlek smärtade.
Gjorde ont enda in i själen.
Men det som inte syns gills inte.
Ändå ärrade han henne.

Alla drömmar försvann.
Blev till ett ingenting.
Och allt var...

...slut.


2 kommentarer:

Anonym sa...

Finns verkligen för många maktgalna män. :(

Nettish sa...

Till och med en är för många...