Handvändning

Flickan står på scenen i aulan. Hon har fått det stora och ärofyllda uppdraget att sjunga avslutningslåten inför hela skolan. Den låt som alla nior sjunger innan det är dags att säga farväl till lärare och klasskamrater. Bakom henne står en den grupp av flickor och pojkar som stått för underhållningen under avslutningsceremonin och som röstat fram henne som bäst lämpad att sjunga sången. Hon gör det med bravur och applåderna är enorma när hon avslutar låten.

Flickan vill inte sluta nian eller på den skola hon nu går på för det har aldrig varit så bra som det varit under den tid hon gått där. Från att vara någon som ingen vill vara kring så blev hon någon som alla tycker om.
- Du är ny här va? Jag kan visa dig runt.
- Du kan sitta här!
- Vi ska ha tjejmiddag i helgen och vi vill att du ska komma.
- Ska vi göra läxan tillsammans?
- Du kan få vara i vår arbetsgrupp.
- Jag ska ta bussen hem nu så vi kan ta sällskap hem.
- Klart du ska vara med på avslutningsceremonin!

Och lärarna.
Aldrig har flickan varit med om så många lärare som vill hjälpa henne och nå de mål hon satt för sig själv. Under hela den tid hon går på den nya skolan så frågar de henne om förstått uppgifterna eller om hon behöver hjälp med något. Hon går snabbt från den enklaste gruppen i både matematik och engelska till den svårare.

Vad gällande betygen som alla i den gamla skolan var så oroliga över förbättras markant. Från att aldrig haft en femma som betyg i något ämne har hon helt plötsligt två när hon slutar nian. Snittbetyget går från 2.6 till 3.5.

För första gången i sitt liv ville flickan stanna tiden.