För någon vecka sedan sa jag det jag aldrig trodde jag skulle säga.
Det jag hållit inom mig.
Jag har känslor för den enda kille som inte ens ser åt mitt håll.
Känns hårt, men så är det.
Fast ganska befriande att ändå få det ur mig.
Att det ska vara så svårt att erkänna saker, till och med för sig själv...
Så nu kan ni roa er med att försöka lista ut vem det handlar om. ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar