Fallet Bjärsta

Ingen har väl knappast lyckats undgå den stora debatten om fallet i Bjästa. Om "Linnea" som blev våldtagen inne på en toalett i skolan av en ett år äldre pojke. Historien om en hel ort som vänder sig mot den stackars flickan som blivit utsatt och istället väljer att ge sina sympatier till pojken.

Nu är inte det här fallet unikt på något sätt. Det finns massvis med liknade fall som detta. Där en tjej får stå med skammen och skulden och där killen hyllas. Och varför är det så egentligen? Svaret på den frågan är egentligen ganska enkel. Brist på kunskap och ansvar och rädsla för utanförskap.

I uppdrag granskning som visades förra veckan fick man se flera exempel på just detta. Från vuxenvärlden, skolan, fritidsgården och kyrkan. Bland annat säger en kvinna i en intervju att "om man blir tvingad till oralsex så är det bara att bita ifrån". Nu var det förvisso så i detta fall att hon inte blev tvingad till oralsex om jag har förstått det rätt, utan att pojken hade satt sig på henne, onanerade och sedan sprutade satsen i hennes ansiktet. Men oavsett vad så är det inte riktigt bara att bita ifrån. Tror man det så har man väldigt svårt för att sätta sig in i ett fruktansvärt hemskt brott och överfall. Många tjejer i en sådan situation hamnar i ett tillstånd av handlingsförlamning och panik vilket gör det omöjligt att lyckas ta sig ur situationen. Dessutom finns det något som kallas för rädsla. Hon var i en grymt utsatt situation där han satt gränsle över henne och höll fast hennes armar med sina knän. Hinner man ens tänka tanken att jag biter honom så är man väldigt övermänsklig i sitt tankesätt under rädsla. Sedan så finns det en överhängande risk att tjejen blir utsatt för konsekvenser om hon skadar honom. Hon är ju, som sagt, inte direkt i överläge i den situationen.

Det är inte bara den allmänna vuxenvärlden som har brustit i kunskap och ansvar. Skolans och fritidsgårdens ansvar i detta fall är verkligen under all kritik. Jag tycker personligen att det är pinsamt hur lite koll man kan ha om verkligheten och om lagar när man arbetar med barn och ungdomar, som de bevisligen verkar ha haft i Bjästa. Det här visar bara på att bland annat utbildning om sex och samlevnad måste vara obligatorisk för alla som utbildar sig till pedagoger. Brister man så fatalt så att det utmynnar i kränkning och trakasserier så är det verkligen dags för en förändring och det nu. Sedan undrar jag hur en skola får brista så illa i värdegrundsfrågor som i Bjästa när det finns stadgar om att likabehandlingsplan ska finnas på varje skola?

Och så har vi kyrkan. En präst som gömmer bakom det faktum att kyrkan ska vara en öppen plats för alla. Visst. Men när vi har en pojke som är dömd för ett brott och dessutom har ett besöksförbud utfärdat mot sig så går det verkligen att diskutera om kyrkan verkligen är öppen för alla? Jag tror inte "Linnea" någonsin kände att kyrkan var till för henne. Speciellt inte efter prästens idiotiska uttalande om att pojken utförde en tyst och stark demonstration när han delade ut blommor under skolavslutningen i kyrkan. Sedan även hans kommentar om att det var synd om pojken och efter en lång paus så tillägger han och även flickan.

Nog kan jag hålla med prästens sista uttalande. Fast utan den långa pausen. Det är synd om pojken också. Denna stackars pojk som inte kommer att kunna lära sig vad som är rätt eller fel på grund av en hel vuxenvärlds bristande ansvar och kunskap. Endast för att vårt samhälle har en förutfattad mening om att en våldtäktsman är en överviktig, svettig och snuskig man i medelåldern. Inte en pojke på 15 år som uppfattas som en kille som inte verkar vara en sådan som behöver göra något sådant eftersom han ser bra ut och är snäll.

I alla fall...
Alla ville hålla sig neutrala. Skolan, fritidsgården och kyrkan. In my ass! Det var inte neutralt någonstans.Tvingas en flicka på 14 år flytta 50 mil för att slippa en häxjakt så har ingen varit neutral. Ingen!

Sedan har vi det fantastiska fenomenet Internet som tydligen ingen inom skolan verkar känna till. Eller jo, det gör de ju. Men kunskap verkar de inte ha eftersom rektorn på skolan i Bjästa ansåg att det krävs utbildning för att komma åt problemet med mobbning på sajter som facebook. Jag vet att det finns massor med lärare även på mindre orter som har fullständig koll på hur facebook, bilddagboken med flera fungerar. En del lärare tar sitt ansvar och har koll på vad eleverna gör, men det är verkligen långt ifrån alla. För det är på något sätt enklare att sätta på sig skygglapparna och blunda för problemen.

Och när jag ändå är inne på ämnet facebook så kan jag lika gärna beröra grupperna som handlat om fallet i Bjästa. Jag hoppas, hoppas att det kommer att bli en rad polisanmälningar på de personer som har gjort sig skyldiga för bland annat förtal och kränkningar gentemot "Linnea" och den flicka som efter skolavslutningen blev utsatt för en fullbordad våldtäkt av samma pojke.

Förra veckan fick jag en förfrågan om att gå med i den grupp som stödjer flickorna. Jag valde då att inte göra det eftersom det utspelade sig precis samma sak där, fast gentemot pojken, hans bror och mamma. Hon som har skapat just denna grupp hade egentligen bara hjärtat på rätt plats och ville bara skapa en motvikt för den häxjakt som utspelat sig mot "Linnea". Nu har skaparen valt att ta bort den funktion där man kan skriva sin egen kommentar, vilket har gjort att gruppen bara fungerar som ett sätt att visa sitt engagemang. Sedan kan jag väl tycka att facebook är ett klent forum för att visa engagemang. Om man verkligen vill visa sitt ställningstagande i frågor som detta så finns det bättre sätt, genom att bland annat engagera sig utbildningspolitiskt eller sexualpolitiskt.

Sedan en sista sak.
Jag såg i en av dessa grupper att någon/några tycker att man borde sätta pojkens bror och mamma på samma ställe som pojken endast för att de för en kampanj för att få pojken fri. Jag anser att man ska sätta sig i deras situation innan man för ett sådant argument. Personligen skulle jag till exempel ha väldigt svårt för att tro att min syster skulle kunna utsätta någon annan för våld av något slag. För det är väl klart som fan att man tror det bästa om de som står en närmast. Det krävs väldigt mycket för att ändra den bilden. Och vad gällande hans mamma så handlar det antagligen även väldigt mycket om att hon alltid kommer att känna sig misslyckad som mor och för att bli fri den känslan så slår hon bort tanken på att hennes egen son är skyldig.