Av någon konstig anledning får man inte lov att hata julen. Nej, för den är ju så mysig. Man sitter inomhus och myser, äter god mat och dricker gott. Umgås med dem man tyckler om, byter julklappar med varandra och bara är.
Jo, tjena Helena!
Och nej, jag pratar inte om mig själv. Jag har haft den mest fantastiska jul på mycket länge. Så här mysig har den nog aldrig varit. Har verkligen haft tid att bara vara fram till klockan fyra idag ungefär. Nu känns det mest bara crap. Är arg och irriterad över att inte alla kan få ha det bra, bara få lov att vara.
Säger bara en sak. Ni som har den turen att ni kan ha det så bra med att mysa er genom hela julen, se till att ta vara på det. Var grymt tacksamma över att det finns människor som älskar er oavsett om ni väljer att fira julen tillsammans eller ensamma. Jag lärde mig för många år sedan att jag är grymt lyckligt lottad över att julen innebär glada ansikten, glädje och frid.
För en annan person i mitt liv betyder julen år efter år fylla, bråk och en känsla av utsatthet. Den personen har haft det så hela sitt liv mer eller mindre. Tänk er att ha föräldrar som inte kan säga från sitt hjärta att de älskar dig. När man får utstå slag istället för julklappar. När man sedan blir vuxen så hoppas man att just detta året så blir det annorlunda. Just i år blir det mys, god mat och glädje, men besvikelsen tar över varenda jävla år. Och det som gör mig mest arg just nu är att jag bor 30 mil ifrån kan inte göra ett enda jävla piss.
Jag fattar inte att han år efter år ändå har ett hopp om förändring. Människor säger att jag är stark, men seriöst. Inte ens jag hade orkat vara så grymt jävla stark som han är. En mamma som super ner sig och skriker åt honom att fara åt helvete. En pappa som...tja, inte kunde bry sig mindre om honom.
Han önskar sig bara en sak som julklapp.
En normal jul!
I natt sover han antagligen på en parkbänk.
Och jag hatar julen för att alla inte kan få ha det bra.
/Nettan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar