Fast vem vet? Jag kanske kommer sakna honom galet mycket. Leta mig hysterisk efter honom varje gång jag ska gå ut genom ytterdörren. Eller ja, leta mig hysterisk är kanske svårt med tanke på hur jävla stor han är. Lite förvirrad över att han inte längre finns kvar hos mig kommer jag nog kunna bli de första dagarna. Min alldeles egna lilla (stora) Macgyver. Vilken tjej som helst skulle kunna sakna det.
I och för sig är den här Macgyver'n inte en riktig karl som skulle kunna göra en helikopter av en fällkniv. The man som hjälper en kvinna i alla lägen, en räddare i nöden. Inte för att jag tror att jättesnigeln någonsin skulle kunna konkurera ut min "riktiga" Macgyver i livet. Han är kart mycket bättre än ett gosedjur och han är bara min. Eller nej, det är han inte. Fast man kan låtsas att det är så. Hans tjej är förövrigt jävligt snygg och passar honom perfekt. Förbannat bra att ha i livet är han däremot och det bästa av allt...han finns bara ett samtal ifrån. Vilket problem man än har i livet så finns han där och försöker göra det bästa av situationen. Kan han inte fixa det själv så ser han efter andra möjligheter. Aldrig någonsin har jag hört honom säga "det där kan jag inte hjälpa dig med". Nog kan det ta tid ibland, men hjälpen kommer ta mig fan jämt på något sätt. Är det inte i form av en fällkniv så är det säker något annat smart.
Huruvida Clemens kan göra en helikopter av en fällkniv eller inte kommer jag aldrig få veta, men nog har han allt fört lite tur med sig de här tre veckorna. Så sakna honom lite kommer jag nog göra. Om inte annat så hoppas jag för allt i världen att inte turen vänder för nu har jag bara ett hinder kvar för att kunna leva med en stadig ekonomi igen.
Kikar med ena ögat och hoppas på det bästa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar