Så var det gjort...

Jag kan just precis ha begått ett stort misstag. Har sagt ifrån angående mötena för sex med Mr J. Kunde inte riktigt med att säga allt jag hade velat säga. Bara tanken att säga det fick det att bränna till bakom ögonen. Så jag lät bli helt.

Lustigt nog använde han ett ord jag använde i mitt förra inlägg. Han tyckte nämligen själv att våra möten hade blivit rutin. Fast han var snabb med att påpeka att vi gjort andra saker också. Och visst han har rätt, men jag kan fortfarande känna att de allra flesta av våra möten har handlat om sex. Inte för att jag inte gillat det. Snarare tvärtom, men jag vill rädda en framtida vänskap.

Fan, så ofta jag kommer att ångra det här beslutet. Jag kommer att hata mig själv för att jag inte bara kan leva och njuta över det som är just nu. Nej, den här damen måste självklart blanda in en massa djupare tankar och en helvetes massa framtid också. Hur står jag ut med mig själv? Egentligen?!

Fast vem vet?

Jag kanske har fattat helt rätt beslut.

Det återstår väl kanske att se...