Jag tror jag har ett hål där.
Är nästan helt övertygad om att det sitter ett stort jävla hål precis där.
Kolla riktigt noga så får ni se.
Fast det hålet sitter kanske mest mentalt. Och vet ni vad det mest tragiska är? Det är inte en dalmas fel, utan en stockholmare. Tänka sig. Totalt söndertjatad i huvudet om egentligen inte ett jävla skit. Det mina vänner är fan en bedrift. Jag kanske skulle ge honom en guldstjärna bara därför. Eller helt enkelt en smäll på käften.
Och på det så tror jag att jag börjar bli sjuk...igen. Eller så är det min magkatarr som spökar. Helt ärligt så hoppas jag på det sista för magsjuk är det sista jag behöver bli just nu. Har verkligen inte någon som helst tid för det. Inte ens en sekund. Så fan ta maten om den inte vill stanna i magen. Då får den stryk som heter duga. Det är ett löfte!
Grinig?
Ja, idag är jag inte på bra humör någonstans. Antar att det egentligen handlar om sömnbrist deluxe. Skulle behöva sprängas för att kunna samla ihop mig själv till det normala. Ändå har jag sovit ut idag så trött borde jag kanske inte vara. Fast det kanske hänger kvar? PMS är i alla fall helt uteslutet så då är det väl bara sömnbristen det kan vara. Någon som har en gnutta teori?
Sedan när jag ändå är igång och gnäller så måste jag få yttra mig om en massa skumma blåmärken på mitt ena lår. Det gör inte ont på något sätt, men färgfullt är det. Man skulle kunna tro att någon har suttit och nypt mig och helt ärligt så ser det bara helt förjävligt ut. Typ som mögel. That's so not hot!
Nä, nu skiter vi i det här och drar täcket över huvudet och hoppas på en bättre dag imorgon. Sätter gips i huvudet, drar i mig en tablett mot magkatarr och vägrar titta på låret. Det kan göra susen antagligen.
So long, my friends!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar