Älskade Marcus.
Fem år utan dig i denna världen.
Det känns som en evighet.
En evighet som aldrig tar slut.
Hoppas du har det bra där du är nu.
Att du känner dig tryggare än här.
Att oron och rädslan är borta.
Du var värd all lycka du kunde få.
Minnet av dig bär jag med mig.
Ditt leende sista gången jag såg dig.
Din varma kram innan vi skildes åt.
Aldrig, aldrig ska jag glömma dig.
Vi syns snart igen!
Älskade vän.
10.09.1979
10.08.2004
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar