Årets värsta månad

Augusti är verkligen är skitmånad, i alla för mig. Det händer ingenting! Nästan så att man glömmer bort att andas. Och jag hatar, verkligen hatar när det inte händer något. Visst, jag klagar när det är mycket att göra, men jag står ut med det. Däremot står jag inte ut med att inte ha ett skit att göra. Fast jag har saker att göra, plugga ikapp en massa som jag ligger efter med. Det tråkiga är bara att det är samma sak varje dag. Plugga, plugga, plugga, plugga och plugga. Jag gillar när det står massor i kalendern, inte bara plugga.

Nej, augusti är verkligen bara skit! En månad för att sitta och vänta på att det ska hända något. Och i väntan på att det ska hända något så dammtorkar jag lägenheten varje dag, inser att jag följer varenda skitserie som går på TV, räknar alla hål jag har i mina väggar, rensar ur garderoben två gånger om dagen och rättar till kuddarna i sängen miljoner gånger om dagen. För man vet att efter augusti så händer allt istället. Det är nästan som att gå in i en vägg av fullspäckat schema. Och tills den dagen kommer så väntar jag bara.

Jag väntar på att skolan ska sätta igång.
Jag väntar på att revymötena ska starta.
Väntar på att nollningen ska sätta igång så att man kan få härja runt med alla nya studenter.
Jag väntar på pengar.
Jag väntar på upprättelse.
Väntar på förlåtelse.
Jag väntar på att solen äntligen ska visa sig så man kan få lite sommar i år.
Jag väntar på att hösten ska komma för att man insett att man inte fick någon sol i år heller.
Väntar på att det ska bli tillåtet att sätta på sig varmare kläder för att det inte är sommarårstid, så att man inte blir sedd som en idiot. (Som om jag någonsin brytt mig ifall jag blir sedd som en idiot...)
Jag väntar på teaterjobb.
Och jag väntar på kärleken. Eller ja...väntar och väntar. Snarare längtar efter någon att dela livet med. Och längtan är mysigt i jämförelse med väntan...

Mitt "att göra" för dagen är redan gjort, plugga. Så man kanske ska sätta sig och räkna hål i väggen...eller varför inte dammtorka lägenheten. Det var faktiskt en hel dag sedan jag gjorde det. Så nu är det verkligen dags!