PMS-bomben

Jag vet inte riktigt vad det är med mig nu för tiden. Har varit nära till gråt ta mig fan hela tiden. Och är jag inte nära till så storbölar jag. Trodde att det hade med att jag var trött i förra veckan, men den sentimentala vågen håller i sig starkt kan jag lova. Blödig som aldrig förr och lite till. Hoppas på att det har med glädjedödarveckan att göra, annars vet jag inte vad jag ska ta vägen. Kan ju inte springa omkring som en bölfia i all oändlighet. Trista klubben liksom.

Har börjat på Coffe-abstinens också. Massamegamycket! Den har kommit krypandes och jag går mest omkring och suckar, längtar mig bort till en vänskapsfamn i Mölndal. Coffelitofamen är den bästaste famnen som finns. Även Coffelitoidiotin kan ha sin charm i små doser och just nu längtar jag efter en riktigt stor dos av den.

Så ja.
För någon dag sedan slog jag slag i saken. Justerade mina arbetstider så att de passar tågen, fick ett okej och bokade supermegadyra biljetter hem till lilla Göteborg. Känns kalas att sj tar ut överpriser när man vet hur det kommer sluta. Jag kommer stå och svära över att jag aldrig kommer att komma ner när jag önskade, utan sjuttifemtusen timmar senare. Dessutom betalat för det. I alla fall. Om två och en halv vecka bär det således av neråt...eller sidledes...eller hur fan det nu blir. Geografi var inte mitt ämne i skolan.

Yes well.
Imorgon blir det jobb och sedan pubvandring på stan med de bästaste i Örebro. Torsdagen ska jag grina bort och helgen ska supas ner.
Det är lite så jag jobbar i motvind.

Tjofräs och explosion!