Det verkar vända

Jag tror att jag är på väg tillbaka. Kan även vara falskt alarm, men förhoppningsvis är det inte så. Har känt mig gladare i och med denna veckan. Dessutom släppte en stor sten av oro från mina axlar igår. Något som jag inte tänkt på som kan ha varit en bidragande faktor. Nu ska jag bara vänta på våren också sedan lär allt vara perfa igen.

*håller tummarna stenhårt*

Idag började jag ännu ett jobbmaraton på nio dagar, eight to go. Tack och lov är det inga superlånga pass, utan några få timmar knappt värda att åka till jobbet för. Men hej, jag ska inte klaga. Kommer upp i vettig tid och får saker gjorda när jag väl kommer hem igen. Plus att jag får tid till att vara social med mina vänner utan att se ut som en zombie nere för räkning.

På tal om vänner.
Mitt lilla gos, Sanne kommer hit imorgon för att festa på bärseback. Klart att hon ska göra det bara för att jag inte ska på grund av jobb, men jag är glad ändå. Hon kommer faktiskt hit och jag kommer kunna sno några kramar eller flera. Dessutom kanske hon ska sova här och få äran att bli väckt av min galna tupp tidigt som fan på lördag morgon. Mohahaha...

Nå väl...
It will be fun!
Att hon kommer hit alltså.
Väckt av min galna tupp ser jag som en bonus. ^^