Brev

Brev, skrivet av Nettan 18 år gammal. Något år efter att hennes mamma och pappa separerat.

Hej!

Skriver ett brev till dig eftersom jag är rädd att du ska lägga på luren i örat på mig ifall jag ringer. Jag vet inte om du vill höra på mig för att du är besviken på mig och jag vågar inte höra din röst ifall du säger att du inte vill veta av mig mer.

Jag vill börja med att säga förlåt för att jag behandlat dig så illa. Förlåt för att jag sagt hemska saker till dig och slagit till dig. Jag vet att man inte gör så mot någon som är ens förälder eller någon annan heller för den delen. Förstår om du är arg och besviken på mig för det har du all rätt att vara.
Jag var glad när du försvann ur mitt liv, men jag saknade dig nästan på en gång igen. Jag slutade benämna dig som pappa och jag ångrar mig så bittert idag. För jag vill ha dig som pappa. En person som tar till sig ett barn som inte är sitt på det sätt som du gjorde borde vara värd att kallas för det hela livet. Nu känns det bara som att jag har ingenting kvar av dig heller.
Varför jag betedde mig som jag gjorde vet jag inte. Tror att jag mest saknade min riktiga pappa och den saknade gick över till ilska mot dig. För det var lättare för mig att hitta en syndabock istället för att bara gråta och säga att jag saknade honom. Sedan blev jag bara värre utan att tänka på att jag blev det. Förlåt!

Jag hade en fin gåva när jag föddes. En pappa som älskade mig, men han togs ifrån mig, vilket jag alltid kommer att sörja. Sedan fick jag en likvärdig gåva. En person som tog mig i sin famn och lovade att älska mig som om jag vore hans egna. Jag var däremot för bortskämd och arrogant för att uppskatt den kärlek jag fick av dig. Min riktiga pappa skulle antagligen inte vara stolt för det jag gjort mot dig och jag är inte heller stolt över mig för det.

Man vet inte vad man haft förrän man förlorar det och jag har lärt mig min läxa. Jag önskar att du kan förlåta mig och att du vill vara min pappa igen. Jag saknar att ha dig i mitt liv och jag vill vara älskad av dig igen. För jag älskar dig!

Förlåt för allt illa jag har gjort dig!
Förlåt, förlåt, förlåt.

Nettan