måndag 14 februari 2011

Beslut

Hon visst inte vad hon skulle känna eller göra. Hans röst lät så lockande. Ett enda litet meddelande bland alla andra från den kille hon nu dejtade hade fått henne att tveka över vad hon ville och kände. Som hon kände nu var hon redo att släppa allt för killen i den andra staden fastän hon visste att det vore fel.

Men han var han. Killen som såg henne, gav henne det hon behövde allra mest och som lät henne vara den hon var. Försökte inte ändra henne, kräva något från henne eller behandla henne som en gudinna. Hon var hon, precis som den hon var och de var få människor som fick henne att känna så. Ändå kändes det som hon inte såg det hon redan hade. Att hon kom springandes för att det passade honom just nu. Å andra sidan var det inte bara hon som skulle ha rätt till att göra misstag, så hon ringde honom.

De pratade länge om allt som varit och allt som nu var. Hon var öppen med att hon dejtade en annan kille, men att han förvirrat hennes känslor. Han bad henne att komma upp till honom för att bara träffa honom och känna om samma känslor som funnits förut fortfarande fanns kvar. Hon tvekade innan hon svarade att det inte var det hon behövde just nu. Allt hon behövde var tid att tänka och träffa den hon hade i sitt liv nu, Han förstod och gav henne tiden. Återigen bevisade han att han inte krävde något av henne, vilket fick hennes hjärta att smälta för honom. Hon lät ändå bli att i all hast åka till honom för att ta reda på om känslorna fortfarande fanns kvar. Istället valde hon att träffa den kille hon för tillfället dejtade. Hon behövde få vara i hans närhet, i hans famn för att känna om han gav henne samma känsla som den andra killen gjorde.

En vecka hade de varit ifrån varandra och hennes hjärta log under alla hans meddelanden han spelat in på hennes telefonsvarare, ett för varje dag. Han hade charmat henne och när de träffades igen charmade han henne ännu mer med att ta med henne till en restaurang och en promenad längst med hamnen medan solen gick ner. Han höll hennes hand hela tiden, tog henne i sin famn och viskade vackra ord i hennes öra. De avslutade kvällen hemma hos honom. De kurade ihop tillsammans i hans soffa och såg en film och innan hon åkte hem gav han henne en massage. Hon skulle aldrig kunna ge upp det här för ett förhållande på distans. Den känslan var helt säker. Hon visste vad hon hade, men inte vad hon skulle kunna få.

Morgonen därpå hade hon redan bestämt sig. Gav hon upp det hon nu hade vore hon dum, så hon tog mobilen och ringde ett samtal som hon inte visste om hon skulle få ångra heller inte. För stunden var hon dock helt besluten.

Den kille hon dejtade nu var den hon ville stanna hos...


2 kommentarer:

Anonym sa...

Du är otroligt duktig på att skriva. Antar att du fått höra det förut, men jag ville ändå säga det. :-)

Nettish sa...

Tack så jättemycket!