Tid för eftertanke.
Tid för saknad.
Tid för minnen.
Tid för glädje och fest.
Vet inte riktigt hur jag ska lyckas klämma in alla känslor utan att känna mig störd. Fast what's new? Jag är mest störd hela tiden, fortfarande på ett positivt sätt...hoppas jag.
Well..vi börjar med det mindre glada....
Idag för 11 år sedan var branden på backaplan i Göteborg där 63 ungdomar dog och ett stort antal fick men för livet, både fysiska och psykiska. En brand som startade med att fyra killar som blev nekade in på festen eldade i trapphuset vid nödutgången. Är sjukt länge sedan nu, men det känns helt ärligt som det bara var för något år sedan.
Jag spelade volleyboll på den tiden och var på väg att byta lag vid den tidpunkten. Jag hade provspelat i ett lag som höll till på Lövgärdet och och det såg lovande ut för min del. Bytet skulle innebära en högre division för min del samt en större utmaning och utveckling. Men det blev ingen flytt över eftersom sju av elva spelare från det laget omkom i branden. Två av dem hade jag ganska bra kontakt med. Sedan bara över en natt så fanns de inte längre.
Känns helt sjukt hur fort det kan gå från att vara levande till att vara död. Ens eget livsöde kan få en grymt hemsk vändning på grund av någon annans handlingar. Fyra killar som då var mellan 17 och 19 år gamla vars baktanke inte var att starta en brand, utan bara lunta lite i brist på annat. Tänk om de visste vilka konsekvenser det skulle få, inte bara för de cirka 300 personer som festade i lokalen, utan även för ett antal anhöriga och för deras egen del.
_______________
Idag fyller ett av mina bonusbarn 15 år.
Femton år!
Tiden går så sjukt fort.
Minns det som igår när han var tio år och överdjävlig endast för att han kunde. Han hade önskat sig mums-mums till sin födelsedag, den första jag firade med honom. Och det fick han. Hur många paket som helst. Han hade tjatat om de där jävla mums-mumsen så öronen blödde på mig och sin far så han fick så han teg grabben. Han blev så glad att ögonen tindrade på honom och leendet räckte till öronen hela den dagen. På kvällen hade han och jag världens krig med de där mums-mumsen och så klart vann jag. Han hade det där skummet precis över allt och jag hade mest i mitt hår. Nästan överallt på väggarna i hela lägenheten fanns det spår efter vårt krig efteråt. Det var så grymt kul, men det var ingen höjdare att försöka få bort det där skummet från håret. Kan säga att det krävdes mer än en dusch för att få bort det, men det var det värt. Han behövde det där får att lättare kunna acceptera mig i familjen.
Nu är han fem år äldre och antagligen fortfarande överdjävlig. Och säkerligen tindrar hans ögon lika mycket som då. Fast inte för att han fått en massa mums-mums, utan för att det finns en moped i hans ägo. Hade velat få uppleva hans glädje idag...
_______________
Jag är verkligen så där grymt sprallig idag, men bara för att jag är på Sveriges bästa humör så har en stort antal av mina studiepolare åkt iväg på overallsresa till Karlstad. Så här sitter jag och är på grymt festhumör och funderar på vem jag ska festa med. Antagligen alla andra som inte är iväg till Karlstad utan håller till på bärsback. Antagligen utklädda till tänderna så man inte känner igen en jävel. Kan bli en kul "listautvemjagär"-lek för min del. Krävs vin för detta helt klart. Måste ju kunna skylla på något när jag bara går förbi människor utan att säga hej.
Fin med vin is da shiet!
/Nettan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar