Sommarslappt

Sommaren är den tiden jag har som mest energi att göra saker, men oftast softar mest. Jag gör liksom saker med någon slags Hakuna-matata-känsla. Det är verkligen under denna årstid som jag tycker om mig själv som mest och lite önskar att jag kunde ha samma typ av anda även resten av året. Saker blir gjorda även om det kanske tar lite längre tid, men å andra sidan glömmer jag inte av att bromsa och njuta av livet.

På hösten och vintern finns ingen bromspedal alls. Det har jag liksom tappat bort någonstans. Möjligtvis en handbroms som slår in av sig själv och då ligger jag i sängen några dagar och mår mest skit. När våren kommer är jag för det mesta helt slut och letar efter den där bromspedalen igen för att jag inser att den behöver användas. Det blir liksom så jobbigt att leva utan bromspedal.

Så. Även om jag har saker som jag borde prioritera som till exempel att fixa till den där hemsidan så blir det ingen direkt prio alls. Det kommer att bli gjort och jag har faktiskt kommit på vilka jag skulle kunna fråga om hjälp. Det bara dök upp en massa namn i mitt huvud när jag satt på en bänk inne i stan och prioriterade att njuta av livet tillsammans med en bok och ett äpple. Jag kan alltså leverera lösningar lika bra när jag tar det lugnt som när jag jobbar i fullt tempo. Det är bara det där med att ta tag i och sätta lösningarna till verket som tar bra mycket längre tid. Men vad gör väl det...egentligen?

Ibland borde jag lära mig av mig själv istället för att bara lära ut till andra. Fast det är väl som det är med det där. Det är enklare att se vad andra bör jobba med istället för vad man själv borde. Många gånger de senaste året har jag kommit på mig själv med att jag skulle behöva en spegel när jag pratar med andra så att jag även till mig själv kan säga det jag säger till andra. Fast det är en bra bit på vägen att faktiskt komma till insikt med det.