Ett, två, tre and off to work I go. Eller åker. Så skönt att äntligen stå på benen utan att se full ut kan jag säga. Gårdagen var bara döden för själen, så nu skiter jag i vad balanssinnet tycker och drar till jobbet. Vill, behöver och längtar.
Jag har fått en ny tillfällig sambo i form av en katt. Ska vara kattvakt för en arbetskollega som ska vara borta över helgen och behövde någon såg efter kissen. Och jag som aldrig tackar nej till att passa andras djur, så länge det inte är en spindel, hjälper såklart till. Bara mys med djur och de verkar uppenbarligen tycka om mig med. Det tog cirka tio minuter efter att arbetskamraten åkte så låg kissen och slumrade intill mig i soffan. Sedan är jag också väldigt förtjust vid djur som är så dresserade att de svarar på namn och betoningar, speciellt katter. Säger jag nej bestämt så lyssnar han minsann. Me like!
Däremot är han en jävel på att ta stor plats i sängen. Helst på mig eller knuffandes på mig. Nästan så att jag ville kasta ner honom från sängen, men insåg ganska snabbt att det skulle vara lönlöst för så fort jag somnar om igen så lär han komma tillbaka och så börjar allt på nytt igen. Tar mer energi att kasta ner honom än att låta honom ligga kvar. Det slutade med att jag kunde konstatera att den här katten lätt hade kunnat få bära namnet Gustaf, som i Katten Gustaf. Inte för att han är stor, lat och inte lyssnar, utan för att han har en jävla personlighet och pratar konstant.
Åh...
Min yngre syster har nog lyckats överträffa sig själv, från det ena till det andra. Hon sa för några dagar sedan att hon skulle skicka iväg en grej till mig. Jag blev prick hur nyfiken som helst och sedan blev jag sjuk och glömde bort det helt, tills igår när hon frågade om hennes brev kommit fram. Jag kunde dock inte ta reda på det då min kära kombo, Cissi, fick med sig nyckeln till vårt postfack när hon åkte iväg för att vara borta hela helgen. Däremot lyckades jag pilla ut kuvertet och i det låg ett brev och ett armband.
"Hej sis!
Ville bara skicka en "liten" grej till dig, min älskade syster.
Nått som förhoppningsvis lyser upp nu när vintern går mot sitt slut o våren är i antågande.
Ett litet tecken på min kärlek som jag känner för dig, fast vi knappt ses!
ÄLSKAR DIG SYRRAN!
PUSS
XXXXXXXX
P.S. Hoppas du tycker om färgerna, tyckte det var sådär spralligt, som du o jag kan vara. D.S."
Jag har nog världens finaste syster. Blev helt klart rörd av hennes gest och hennes brev. Sällan hon uttrycker sig så där rakt ut. Oftast kommer det ut i gester eller att hon bara finns när jag behöver henne. Vissa saker behöver man inte ha i ord, men det är samtidigt väldigt mys när det gör det.
Och ja, jag älskar armbandet och kommer att bära det hela tiden. Passar strålande fint till mitt svarta som också har hjärtan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar