Det var nog vid den här tiden förra året som mitt mående började bli sämre, plus/minus några veckor. Det är svårt att säga exakt när det var, men nån gång vid den här tiden på ett ungefär. Och nu ett år senare är jag mot min resa tillbaka. Förra veckan togs de tyngsta stenarna bort från mina axlar vilket innebär att det bara är några "smågrejer" kvar.
Hela helgen har jag gått som på moln och haft ett vackert leende på mina läppar. Livet känns så mycket lättare just nu även om jag har en bra bit kvar innan jag kan säga att det verkligen är bra. Kommer nog att ha ett par dippar på vägen, speciellt sedan när jag ska sluta med all medicin.Men va fan, det tar vi då.
Jävligt panik, men ack så bra jag mår.
Tjooooooooho!
psst...Välkomnar S.O.S, hornysweden och Natalie-lilly som nya följare av bloggen.
1 kommentar:
Thank you! ;)
Skicka en kommentar