Årets dejtingskörd

Sju killar har jag lyckats dejta det här året. I stort sett alla under första halva av året också så man kanske skulle försöka bli lite mer aktiv än vad man har varit hittills. Inte för att det kommer bli något jättesökande, men lite mer aktiv skulle nog inte skada ändå. Hur det har gått med dejterna som varit behöver jag kanske inte berätta eftersom det är väldigt uppenbart att jag fortfarande är singel, men jag tänkte ändå berätta om dem lite allmänt så där.

Först ut var ju Eskilstunakillen som jag började dejta redan december förra året och en bit in i januari. Han var en jättemysig kille som jag gärna hade fortsatt dejtat, men det blev inte så eftersom han hade lite av en personlig krasch i sitt liv i januari och vi slutade att ses. Idag har vi lite sporadisk kontakt på sms och msn, mer än så är det inte.

Andra killen var Lindesbergskillen som jag träffade en gång i slutet av januari. Jag tror att den dejten var var allt han och jag behövde för att komma fram till att det inte skulle bli han och jag. Vi har aldrig pratat efter den gången heller.

Sälenkillen var den tredje. Var uppe hos honom en helg i februari och den helgen var helt fantastisk, även om jag stundtals tyckte det kunde vara lite jobbigt då han inte hade svårt för att visa vad han kände. Jag blev nog lite stressad av det och kontakten honom och mig emellan blev inte riktigt lika flytande efter den helgen och det dog ut. Hade önskat att det kanske skulle kunnat bli något nu i efterhand, men å andra sidan har vi våra liv på var sitt håll och ingen av oss var nog beredd att någonsin ge upp det vi hade. Det vill säga, han skulle aldrig kunna flytta i från sälen och jag skulle aldrig kunna tänka mig att flytta dit.

I mars fick jag kontakt med Arvikakillen som jag inte lyckades få till en dejt med förrän i juli, när jag hade lagt honom åt sidan. Den dejten blev en icke-dejt som fångade mitt intresse igen. Det var många turer fram och tillbaka för min del känslomässigt angående honom eftersom jag aldrig riktigt lyckades förstå honom eller vad han kände för mig. Sedan träffades vi i Göteborg och många bitar föll äntligen på plats för min del och säkerligen för honom också. Men sedan gick det som det gick när han var här och hälsade på mig en helg i november. Sedan dess har jag inte pratat med honom alls bortsett från ett meddelande jag fick från honom på msn någon vecka efteråt där han bad om ursäkt för att det blev så dumt då han var här.

Femte killen var Mr J. Är väl knappast någon inte vet hur det gick där?! Han är för mig fortfarande en fantastisk människa som jag är så grymt glad att jag lärt känna. Känner väldigt stark för honom utan att ha en känsla av förälskelse för honom som några trodde att jag hade. Det är svårt att uttrycka kärlek för en kille som är ens vän, utan att det misstolkas. Speciellt om man har den relation som vi hade ett tag. Visst, det förbryllade mitt huvud många gånger, men hjärtat ville inte känna det som hjärnan ville. Det var heller aldrig besvarat från hans sida så det var väl bara bra egentligen. Han kommer ändå alltid ha en speciell plats i mitt hjärta eftersom han har gjort så mycket för mig som många andra inte skulle göra. Och hur kan man inte älska en sådan människa?

Nummer sex var 08:an som var här en helg i maj. Det är nog en kille där det kunde ha blivit något mer med om det inte hade varit för att han slutade höra av sig efter den helgen. Han tog dock sitt förnuft till fånga och ringde mig och förklarade varför det blev som det blev och så klart förlät jag honom. Idag har vi fortfarande mycket bra kontakt med varandra om än som vännen. Och fan vad glad jag är som har honom som vän! Han är definitiv också en människa jag känner mycket kärlek till, men där är det ingen som har lyckats misstolka eftersom han inte har varit i hetluften på samma sätt som Mr J. Han och jag har även haft en lite annan relation till varandra, men jag kan säga att jag hade inte klarat av att leva med mig själv om det inte hade varit för den här Stockholmaren. Kärlek, kärlek, kärlek...

Sista killen jag dejtade var Dalmasen som flyttat till Örebro. Det blev också bara en dejt, en fantastisk dejt. Jag kände dock på en gång att det inte skulle kunna bli mer än vänskap där. Han är en grymt fin människa och vi har en del kontakt även idag och vi kommer säkerligen att träffas igen. I och för sig har han fått för sig att flytta tillbaka till dalarna, men det är väl knappast ett större hinder för att inte kunna ta en öl och snacka lika mycket skit som vi gjorde under dejten i juli.


/Nettan