Har ni hört talas om tjejen som skrev så mycket att fingrarna höll på att trilla av?
Inte jag heller, men jag börjar snart tro att det kan bli jag som blir hon. Med en vecka kvar tills det bär av till Stockholm så är det massor som ska hinna bli klart. Talet, allt text som ska upp på den snart klara hemsidan och inlägg till min serie om medberoende. Talet är ingen jätteprocess längre och serien är det kanske egentligen ingen jättepress på även om det är skönt att ligga några steg före den ska publiceras bit för bit. Däremot texten till hemsidan. Jisses! Jag sliter snart av mitt hår.
Lugna puckar tänkte jag för några veckor sedan. Ett långt samtal med Annie så är vi i hamn. Nej, du. Det slutade med att vi delade upp arbetet efter att vi typ hade svårt med att bara få ner vad det ska stå på den första sidan man kommer till. Och det är dessutom mer text man ska få ner än vad man tror. Bara att formulera sig så att det inte låter som att man är fem år är en konst. Det är en sak att skriva här för här kan jag verkligen bara vara jag, men hemsidan handlar lite mer om professionalism. Sedan kan jag ha lite väl höga krav på min egen perfektion när det kommer till det skrivna ordet. Bara det blir perfekt så kan jag faktiskt leva med att vara tjejen som fick fingrarna att trilla av på grund av för mycket skrivande.
En vecka kvar.
Tror fortfarande inte att jag fattar vad det är jag ska göra och kommer antagligen inte fatta förrän jag verkligen står där. Om jag ens fattar då. Just nu är jag så uppe i det som ska göras inför och när jag kommer att vara där på seminariet så kommer jag vara så målmedveten för jag vet att jag inte kommer att göra det endast för mig. Egentligen inte alls för mig själv eftersom jag inte är mitt i ett medberoende längre, men jag gör det för alla de som behöver hjälp idag och för de som kommer att behöva hjälp i framtiden.
Åh, det är så fantastiskt! Och jag verkligen älskar förarbetet även om det innebär lite tandgnissel från och till. Det är ändå bara kortvarigt. Frukten som kommer ur det kommer att vara helt underbart god och den smaken kommer att vara länge. Fram till dess kan inget stoppa vår framfart mot målet. Det som är början på något helt grymt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar