Det lurar saker i vassen

Denna veckan har bara handlat om att boosta mig själv på alla plan och det har gått över förväntan. Mår faktiskt bra mycket bättre än vad jag gjort någon gång under det här året hittills, om man bortser från tandvärken jag har just nu på grund av en krånglande visdomstand. Den är dock bara tillfällig eller ett tandläkarbesök bort från att försvinna. Bara ett tandläkarbesök? Trots min stora tandläkarskräck så är det precis sådär jag resonerar konstigt nog, men jag tror att jag blivit så allmänt trött på att ständigt ha ont att jag bara vill ha saker lösta fastän det kommer innebära både panik och tårar.

Värken under bröstet är inte alls lika markant längre och smärtan i äggstockarna har försvunnit helt. Gällande det sistnämnda så jag jag inte så säker på att det är ett bra tecken. Finns en del saker som tyder på att det lurar något som inte är helt jättebra och jag ska kolla upp det. Jag vill mest bara få lite tid att andas just nu. Bygga upp lite kraft och njuta lite av att våren är på ingång, för jag behöver det.

En sak som börjar växa i mig är tanken på förändring. Jag behöver något nytt, något som gör livet lite kryddigare. När jag kutar fram och tillbaka till diverse läkare så börjar tankarna snurra om man är nöjd med livet som det är och jag har nog kommit fram till att jag vill något annat än det som är just nu. Däremot vad det är som jag behöver förändring på det har jag inte kommit fram till. Det kan vara allt från ny stad till ny hobby. Kanske till och med lite plusgrader skulle göra susen. Inte en helt optimal jätteförändring, men det skulle i alla fall blåsa liv i positiviteten som jag har haft ganska stor brist på ett tag.

Med den negativa klangen så låter det inte alls som att jag har boostat mig själv en lite under veckan, men faktum är att det är precis vad jag har gjort och jag har insett att jag har varit (och är fortfarande) något negativt inställd till ganska mycket som händer just nu. Det är troligtvis också där jag måste börja i mitt förändringsarbete och då skulle faktiskt plusgrader vara till hjälp. Dessutom har jag tagit den här helgen som ett uppladdningstillfälle. Ladda på mig själv med energi genom att bara göra saker som jag själv vill göra och och som inte kräver speciellt mycket planering. Jag har ju tydligen lägenheten för mig själv, vilket gör att jag kan lufsa runt här hemma och bara vara. Bara en sådan sak är mys för själ, hjärna och hjärta.

Imorgon planerar jag att lufsa runt precis lika mycket som idag. Och så tänker jag tända ljus för Max och Saga som blev brutalt mördade av Christine Schürrer för fem år sedan. Skulle vilja åka till Arboga där det ska skickas upp risballonger, men det vågar jag inte eftersom jag är rädd för att råka på människan som jag absolut inte vill råka på. Så det blir att vara hemma och sända mina tankar hemifrån istället. Det funkar lika bra.