måndag 7 januari 2013

Beroendet står inte stämplat i pannan

På mitt jobb har vi gjort som så att vi kör lite tävlingar för att ge uppskattning bland de nya när de når sina mål eller när de bara har gjort ett fantastiskt jobb med något. De får då något symboliskt som till exempel en vattenflaska, kaffemugg, nyckelband eller likande. Inte egentligen märkvärdigt, men bara för att de ska något mer än bara ett "bra jobbat".

För någon vecka sedan tog belöningarna slut och jag och mina kollegor satt och diskuterade vad vi kunde ha istället och någon kom med förslaget att köpa trisslotter. Bra idé tyckte alla tills jag öppnade käften och sedan var det ingen bra idé längre. Jag har full förståelse till att man inte alltid tänker på det. För några år sedan hade jag inte själv gjort det, men jag gillar att de lyssnar när jag ställer mig emot det. Även om jag finner det märkligt att alla "bra" idéer stannar vid trisslotter.

På mitt gamla jobb fick vi alltid en korg med frukt, ostar, vinglas och en flaska vin till jul som uppskattning. Varje år. Det fann jag väldigt märkligt kommer jag ihåg. Minns att jag någon gång nämnde att det kanske inte är helt ultimat med tanke på att de finns de som kan ha problem med alkohol. Svaret jag fick var att det inte kunde finnas någon som jobbade där som kunde ha det, för de jobbar ju.

Mycket intressant resonemang, så jag likställde det med att ge oss en korg med olika droger. Då tittar man bara på mig som om jag vore dum i huvudet och svarar att det både är olagligt och farligt. Och ungefär där inser jag att jag borde hålla käften, men gör det inte. Jag var just då i en period där en vän kämpade sig ur ett drogberoende och en släkting som precis hade supit ihjäl sig så jag fortsatte mitt ifrågasättande, vilket slutade i att någon tyckte att jag uppfattades som otacksam.

Nej, det var jag verkligen inte. Jag gillar både att dricka vin och att skrapa trisslotter. Saken är bara den att jag varken har ett alkoholberoende eller spelberoende så jag kan med andra ord hantera det, men långt ifrån alla kan det. Och jag finner det väldigt sorgligt att saker måste vara olagliga för att det ska räknas bort som en bra belöning eller uppskattning. För jag skulle gissa på (och hoppas) att ingen på mitt jobb idag skulle tycka att det är en bra idé att ge någon droger som en symbolisk grej vid ett "bra jobb".

För i min värld är det lika illa att ge bort droger som det är att ge bort alkohol eller lotter.

Ännu mer skrämmande är företag som anordnar vinlotterier bland de anställda. Där kan man inte ha tänkt många steg längre än vad näsan räcker. Varför inte bara ge en hagelbössa till den som verkar vara mest benägen att ta sitt liv istället? Det kan ju vara en kul grej, kollegor emellan. Fast så får man inte tänka för det är hemskt och elakt.

Hemskt och elakt är att inte inse att personer på sitt jobb faktiskt kan ha ett beroende. Det syns inte alltid utanpå. Exempelvis så sitter inte alla alkoholister på en parkbänk med skitiga kläder och ovårdat hår. Det kan lika gärna vara den där perfekta mamman som tränar två gånger i veckan, skjutsar sina barn till fritidsaktiviteter, betalar varenda räkning i tid och som alltid fixar sina naglar en gång i månaden, men som på helgerna inte kan säga att den älskar sina barn utan att sluddra på grund av att promillehalten är långt över gränsen för vad som är okej redan på fredagskvällen.


Inga kommentarer: