Och så firar vi nytt år...

Jag har lite svårt för dagar som man "måste" fira. Alltså dagar man tvingas vara social för att inte verka onormal eller får blickar av medlidande. En sådan dag är nyårsafton. Man får helt enkelt inte sitta själv en sådan kväll. För hur skulle det se ut?

Nyårsafton brukar innebära revypremiär för min del, vilket betyder att jag står på en scen från cirka sex till halv nio. Sedan äter vi supé tillsammans med vår publik och var sin inbjuden gäst i en sal som ligger ansluten till spelsalen. Efter det är det dans och inskålande av det nya året. Vi i ensemblen står ytterligare en gång på en scen och räknar ner från tolv, happy new year spelas och sedan blir det mest bara fylla. Vid halv ett är man så trött på skiten att man försvinner ner till logerna och gömmer sig där.

Jag trivs ändå väldigt bra med att underhålla andra som vill vara sociala och fira denna dag. Det passar mig som handen i handsken. Dessutom vet jag alltid vad jag ska göra, men i år blir det något helt annat. Fått hundra förslag på olika fester som tydligen är värda att gå på. Men helt ärligt så är jag inte så intresserad av fylleslag som helt ballar ur typ en halvtimme innan tolvslaget. Det är en regel att det är så det kommer att sluta och tjohej, så har man precis skaffat sig en mindre bra start på det nya året. Så nej, tack! Jag avstår!

Istället kommer jag att "fira" lugnt och stillsamt tillsammans med några studiepolare, äta god mat, kolla på film och bara ta det allmänt chill. Och det känns verkligen som det bästa alternativet efter revyn. Kommer att bli lagom för en halvt ihjälstressad människa som jag. Och jag kan ge mig fan på att jag kommer ha så grymt mycket trevligare än vad många andra kommer att ha denna kväll.

Och det här med nyårslöften?
Ska det verkligen vara något?
Man håller ju aldrig det man lovar ändå så det känns ju bara helt enkelt skitsamma. Jag har bara lyckats en gång. För några år sedan avlade jag som nyårslöfte att aldrig mer ska avlägga ett nyårslöfte. Jag håller det än. Tror till och med att jag innehar världsrekordet där. ^^

Och på tal om nyårslöften...
Helt ärligt finns det något värre än det här?! Om inte relationen är bra sedan innan så lär inte ett enda nyårslöfte göra det bättre heller. Dessutom, nyårslöften är inte till för att hållas så varför ens bemöda sig med att lova något?! Har inte förhållandet kraschat innan så lär det göra det någon vecka efter nyår på grund av besvikelse.

Förresten...
Sa jag att jag är ordförande i positiva klubben?


/Nettan